... jag erkänner mig besegrad. Otroligt besegrad. Så här dålig har jag inte varit på hundra år, känns det som. Det började igår morse när jag vaknade, gick runt och nös som en tok. Någon timme senare hade helvetet brytit loss. Förkylningen/influensan var ett faktum.
Inatt har jag haft ett helvete, trodde jag skulle dö så ont hade jag. Det slog lock för mitt högra öra på kvällen och det har FORTFARANDE inte släppt... halsen värkte som bara den, trots att jag inte har några halsmandlar kvar, näsan var super tätt i ena sekunden för att i andra sekunden bete sig som en vattenkran. Febern kom och gick, kallsvettningarna kom och gick, huvudvärken blev bara värre och värre. Till och med käken värkte på mig!
Har knappt fått någon blund alls i natt. Så jag är riktigt trött och riktigt sjuk om jag får säga det själv.. stackars mig =(
Jag mår fortfarande likadant som jag gjorde inatt, den enda skillnaden skulle väl vara att näsan inte rinner precis lika mycket. Fy. Jag undrar när locket för örat ska släppa, går ju runt och är halvt döv. Ont gör det med.
Sitter och tröstar mig med lite kall vanilj yoghurt, det känns så skönt mot halsen.
Alva har varit lite förkyld också, med en liten rinnande näsa, men inte så pass jobbigt så hon har varit sängliggandes, nejdå, hon var i full gång igår och skulle leka som bara den. La henne för natten vid 21:00 tiden och sen sov hon hela natten.
Igår var det meningen att jag skulle följa med Daniel på den årliga kräftskivan som Christel och Thonny har, men det var omöjligt. Hade inte klarat av att komma för att hälsa på ens.
Och idag var det meningen att jag skulle följa med mamma och farmor på Månsarps loppis, men det där skiter sig också. =(
Jaja. Var bara tvungen att få tycka synd om mig själv lite. Med detta inlägg skrivet: kom inte hit och hälsa på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar